Brister i rättsväsendets utbetalningar
Justitiekanslern, JK, har granskat hur rättsväsendet hanterar ersättning till offentliga biträden i domstolarna. JK konstaterar att det i många fall finns stora brister i hur systemet tillämpas.
JK gjorde under två månader i höstas en särskild granskning av inkomna rättshjälpsärenden där ersättningen till det juridiska ombudet var högre än 150 000 kronor. Sådana ärenden ska domstolarna automatiskt rapportera till JK. Granskningen har gällt ärenden som rör ersättning i brottmål till offentlig försvarare, målsägandebiträde eller särskild företrädare för barn.
Totalt omfattar JKs granskning 132 fall. I 16 procent av de granskade ärendena konstaterar JK brister när det gäller domstolarnas underrättelseskyldighet. I fem av fallen har domstolen rapporterat till JK först efter överklagandetidens utgång. I 15 procent av fallen har domstolen låtit bli att höra åklagaren om ersättningsanspråket, trots att domstolen är skyldig att göra det.
JK konstaterar också att cirka 20 procent av ersättningsbesluten inte har motiverats. Uteblivna eller bristfälliga skäl försvårar JKs granskning. Det finns också en risk att parterna och allmänheten uppfattar det som att frågan inte har prövats med den noggrannhet som krävs, konstaterar JK.
JK påpekar att staten har stora kostnader för rättsliga biträden. Under 2019 betalades mer än tre miljarder kronor ut till rättsliga biträden, en ökning med 214 miljoner jämfört med året innan. Enligt Domstolsverkets budgetunderlag för 2021–2023 har utgifterna ökat ytterligare under 2020.
”Sammanfattningsvis kan konstateras att det förekommer brister i flera led av kontrollsystemet. Att de möjligheter som står till buds för att belysa ett ersättningsanspråks skälighet inte utnyttjas fullt ut är inte godtagbart. I förlängningen kan detta få till följd att samhällets resurser inte används effektivt och på bästa sätt. Mot den bakgrunden betonar Justitiekanslern vikten av att alla aktörer fullgör sina uppgifter och att dessa frågor ges tillräckligt med utrymme. Detta förutsätter att alla håller sig uppdaterade på området och kontinuerligt arbetar med frågorna”, skriver JK.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
