Beslutsstöd för sjukskrivning fungerar
Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd har gett kortare sjukskrivningar. Det konstaterar Försäkringskassan. Men det finns fortfarande områden som behöver förbättras.
Försäkringskassan har undersökt hur det försäkringsmedicinska beslutsstödet används och fungerar i sjukskrivningsprocessen. Beslutsstödet är framtaget av Socialstyrelsen för att stödja både läkarna och Försäkringskassans handläggare vid sjukskrivningar. Sedan beslutstödet infördes har både antalet sjukskrivningar och sjukskrivningstidernas längd minskat, skriver Försäkringskassan i en rapport till regeringen.
Fyra av fem sjukskrivningar täcks av beslutsstödets rekommendationer. Bland dem sjukskriver läkaren i sju fall av tio inom ramen för hur lång sjukskrivningstid beslutsstödet rekommenderar, konstaterar Försäkringskassan. När den rekommenderade tiden överskrids är det oftast medicinska komplikationer eller andra sjukdomstillstånd som tillkommer och gör att sjukdomen inte följer förväntat förlopp.
En av bristerna är enligt rapporten att läkare alltför ofta inte motiverar varför sjukskrivningstiden blir längre än beslutsstödets rekommendationer. I nästan fyra av tio fall när tiden överskrids finns ingen motivering, och när motivering finns är den undermålig i vart tredje fall, anser Försäkringskassan.
Varannan av de närmare 400 läkare Försäkringskassan intervjuat uppger att beslutsstödet är ett verktyg som de tar hänsyn till regelbundet och nästan fyra av tio anser att beslutsstödet är ett bra stöd i arbetet. Bland handläggarna på Försäkringskassan tycker nio av tio att de har nytta av stödet.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
