Värt att veta om semestern
Resa ut i världen, slappa på tomten eller balkongen… Oavsett vad du väljer är det dags att planera för sommarsemestern nu. Här får du grunderna för vad som gäller enligt lag och avtal.
Enligt ordboken är semester »period med betald ledighet som ingår i tjänst enligt lag eller avtal, ofta förlagd till sommartid«. Självklart, tycker vi svenskar i dag.
Men begreppet semester enligt lag har inte funnits längre än sedan 1938. Då kom den första semesterlagen som gav två veckors semester för alla. I dag har vi alla minst fem veckor, många till och med sex eller sju veckor. Men då är det avtalen som tagit över, eftersom den lagstadgade semestern har fem veckor som miniminivå.
I många europeiska länder är den lagstadgade semestern ungefär lika lång som hos oss, medan den kan vara endast en eller två veckor i Nordamerika eller Asien.
Men vi svenskar tänker förstås inte på det, när vi går och strosar på badstranden, grillar middagsmaten ute eller trängs med andra semestrande på överfulla bussar, tåg och flygplan.
Semesterns längd
Avtal som innehåller semesterregler får inte innebära sämre villkor än i semesterlagen, eftersom denna anger en miniminivå. Grundkravet på 25 dagar utgår från en normal arbetsvecka, måndag–fredag, och ger fem veckors betald ledighet.
Har man oregelbunden arbetstid ska arbetstiden räknas om så att den stämmer med lagens semesterbegrepp.
STs medlemmar finns främst inom tre avtalsområden: Arbetsgivarverkets område med avtalen ALFA och AVA och Almegas område.
Störst är Arbetsgivarverkets område där ALFA omfattar alla de statliga myndigheterna. I det avtalet grundas semesterbestämmelserna på ålder. Upp till 29 år har man 28 semesterdagar, 30 - 39 år 31 dagar och från 40 år 35 semesterdagar.
Reglerna enligt AVA, avtalet för affärsverken, är likartade men semesterns längd baseras dessutom på hur lång anställningstid man har:
Anställd minst tre månader: upp till 29 år 28 dagar, 30 - 39 år 31 dagar och från 40 år 34 dagar. Annan arbetstagare har 25 dagar oavsett ålder.
Grundregeln inom Almega är 25 dagars semester, samma antal som i semesterlagen. Men det finns en skillnad: Anställda som saknar rätt till övertidskompensation har fler semesterdagar än de som har denna rätt.
Semesterperiod
Även om det alltid är arbetsgivaren som avgör när semestern ska tas ut kan denne inte bestämma helt godtyckligt. I lagen finns en regel som säger att huvuddelen av semestern ska förläggas till månaderna juni–augusti och att den ska bestå av minst fyra veckors sammanhängande ledighet.
Dessutom har semesterperioden ofta fastställts i avtal mellan arbetsgivaren och facken.
Senast två månader före semestern ska arbetsgivaren ha meddelat den anställde när han eller hon får ta ut sin semesterledighet.
Om arbetsgivaren säger upp en anställd med högst sex månaders uppsägningstid får semestern inte läggas som en del av uppsägningstiden.
Intjänandeår
Hur man tidsmässigt tjänar in sin semester kan skilja mellan olika arbetsplatser. Enligt lagen löper intjänandeåret för semester från den 1 april till den 31 mars följande år. Året därefter är »semesteråret«. För STs avtalsområden är intjänandeåret detsamma som semesteråret.
Sjuk under semestern
Den som är sjuk ska inte förlora någon semester. Upp till 180 sjukdagar per intjänandeår får därför tillgodoräknas för semester enligt lagen. Är man sjukskriven på grund av en arbetsskada kan man räkna semesterrätt för frånvaron under två intjänandeår.
En anställd kan sjukskriva sig under semestern och har också rätt att ta ledigt för att vårda sjukt barn. Men då måste det röra sig om heltidssjukskrivning för att ledigheten inte ska betraktas som semester. Arbetsgivaren ska omgående informeras om att man bytt ut semester mot annan ledighet.
Om arbetsgivaren informeras per brev räknas poststämpelns datum som anmälningsdag. Meddelar man arbetsgivaren i efterhand ska orsaken till ledigheten styrkas med läkarintyg eller liknande.
De semesterdagar som man inte använder därför att man är sjuk ska kunna tas ut senare, så kallad ersättningssemester.
Sparad semester
Det är möjligt att spara semesterdagar från ett år till ett annat, men alla anställda måste ta ut minst 20 semesterdagar varje år.
Enligt ALFA- och AVA-avtalen får man som mest ha 40 sparade semesterdagar. Inom Almegas område däremot kan man spara högst 25 dagar under en femårsperiod.
Har man genom sjukdom fått fler sparade semesterdagar än tillåtet får man ut de dagarna i pengar, semesterersättning.
Semesterlön
Semesterlönen består av dels ordinarie månadslön, dels semestertillägg och eventuellt semesterlönegaranti.
Semestertillägget kan se olika ut inom olika avtalsområden och har två delar. Den ena är en viss procentsats av den fasta månadslönen:
För ALFA gäller 0,44 procent av månadslönen per semesterdag. Exempel: Per och Anna tjänar båda 25 000 kronor i månaden. 0,44 procent av lönen är 110 kronor. Tar de ut 32 semesterdagar blir tillägget 32 x 110 kronor = 3520 kronor.
Enligt AVA är semestertillägget 0,65 procent av månadslönen och på Almegas område 0,8 procent.
Semestertilläggets andra del utgår från rörliga lönedelar, till exempel ob-tillägg.
Från den 1 januari är semesterlönegarantin 975 kronor om dagen. Denna lönegaranti omfattar de anställda som har en dagsinkomst som är lägre än 975 kronor.
SEMESTERHISTORIA
1938 Två veckors semester infördes för alla arbetare enligt lag.
1946 Tre veckors semester för alla ungdomar under 18 år.
1951 Tre veckor för alla anställda.
1963 Fyra veckor för alla.
1975 Fem semesterveckor för alla.
