Risk för nedskärningar även nästa år
Både Arbetsgivarverket och ST bedömer att uppräkningen av myndigheternas anslag för löner nästa år inte kommer att räcka. ”Det går inte att utesluta fortsatta nedskärningar”, säger STs förbundsordförande Britta Lejon.
Myndigheternas förvaltningsanslag höjs årligen enligt ett index som kallas pris- och löneomräkning, PLO. Men i statsbudgeten för 2024 har de flesta myndigheter ett särskilt besparingskrav på en procent av sitt anslag. Det är en faktor bakom den senaste tidens nedskärningar och varsel på flera myndigheter, bland annat Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.
Nu varnar såväl Arbetsgivarverket som ST för att ekonomin på statliga myndigheter blir ansträngd även nästa år.
Arbetsgivarverkets chefsekonom Roger Vilhelmsson understryker i ett pressmeddelande att flera omständigheter talar för ”ett fortsatt tydligt fokus på kostnadskontroll för de statliga arbetsgivarna”.
Den största posten i förvaltningsanslaget är löner. Enligt regeringens vårproposition beräknas löneindexet i pris- och löneomräkningen öka med endast 1,15 procent nästa år, efter det avdrag som görs för en förväntad produktivitetsutveckling, det så kallade produktivitetsavdraget.
För myndigheternas blir det en låg uppräkning två år i rad. För 2024 ökade löneindexet med 1,09 procent.
Arbetsgivarverket konstaterar att Konjunkturinstitutet räknar med att arbetskraftskostnaderna ökar med i genomsnitt 3 procent nästa år.
Även de höga avgifterna för förmånsbestämd pension bidrar till att försämra myndigheternas ekonomiska situation, påtalar Arbetsgivarverket.
STs ordförande Britta Lejon instämmer i bedömningen och tillägger att många myndigheter dessutom har rusande kostnader på it-sidan, exempelvis för licenser.
– Sammantaget blir det en olöslig ekvation. Färre ska göra mer, och det kommer att påverka medarbetarnas hälsa. Vi börjar också se konsekvenser för medborgarna, som inte får den hjälp och de pengar som de har rätt till, säger Britta Lejon.
Så fungerar pris- och löneomräkningen
Varje år räknas myndigheternas anslag i statsbudgeten om automatiskt för att täcka förändringar av priser och kostnader. Omräkningen grundar sig på pris- och löneförändringar i övriga samhället. Systemet kallas pris- och löneomräkning och har funnits sedan början av 1990-talet.
Den del av omräkningen som avser löner bestäms av två statistiska uppgifter. Statistiska centralbyrån, SCB, beräknar ett arbetskostnadsindex för tjänstemän inom tillverkningsindustrin, som kallas AKI Ram. Indexet baseras på löneökningar och ändringar av arbetsgivaravgifter enligt lag och kollektivavtal för tjänstemän inom tillverkningsindustrin. Sedan 2020 används ett femårigt glidande medelvärde av AKI Ram som grund för löneomräkningen, för att utvecklingen ska bli mindre ryckig. Detta minskas sedan med ett produktivitetsavdrag, som fastställs som ett glidande medelvärde av årlig produktivitetsutveckling inom privat tjänstesektor under tio års tid.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
