Långt kvar till jämställd ledighet

FÖRDJUPNING: FÖRÄLDRAFÖRSÄKRINGEN2015-03-03

Förra året firade föräldraförsäkringen 40 år. Men varken öronmärkta månader eller jämställdhetsbonus har lyckats locka fram ett jämställt uttag av föräldradagarna. Papporna tar i dag ut en fjärdedel av dem.

När föräldraförsäkringen lanserades 1974 tog mammorna ut 99,5 procent av föräldradagarna. Sedan dess har pappornas andel successivt ökat, men mammorna tar fortfarande huvuddelen av dagarna.

– Det går väldigt långsamt framåt. Särskilt med tanke på att hela samhället har så mycket att vinna på ett mer jämställt uttag, säger Niklas Löfgren, familjeekonomisk talesperson på Försäkringskassan.

Ett jämställt uttag, säger han, skulle till exempel underlätta för båda föräldrarna att vara yrkesverksamma och betala skatt.

På olika sätt, genom kampanjer, öronmärkta månader och jämställdhetsbonus, har samhället försökt att få föräldrar att dela mer lika på dagarna.

– När de öronmärkta månaderna infördes, 1995 och 2002, kunde vi se en ökning av pappornas uttag av föräldradagar, säger Niklas Löfgren.

Någon liknande effekt har inte jämställdhetsbonusen haft.

– Vi har letat, men inte kunnat se någon förändring. Det behöver inte betyda att en bonus alltid är meningslös, oavsett hur mycket pengar den ger. Men just i den här konstruktionen har vi inte kunnat se att den har någon betydelse.

Nu förespråkar flera partier en tredje öronmärkt månad. Roger Klinth, som är universitetslektor vid Tema genus vid Linköpings universitet, konstaterar att frågan är känslig.

– Forskningen visar att det krävs tuffare tag om man vill se en snabbare förändring. Men den frågan innebär ett politiskt risktagande. Att säga att man vill kvotera mer är inte precis någon valvinnare för politikerna.

Foto: Försäkringskassan
Foto: Försäkringskassan

Pappaledighet var något extra

Roger Klinth vid Linköpings universitet har studerat kampanjer för pappaledighet. Fram till 2000-talet framställdes ledigheten som en bonus och en möjlighet i livet, snarare än som en naturlig del av föräldraskapet. På 1990-talet lanserades exempelvis en kampanj med texten »pappaledighet kan vara att fira lov tillsammans det första skolåret«. Kampanjen med den kände tyngdlyftaren Lennart »Hoa-Hoa« Dahlgren gjordes av Riksförsäkringsverket 1978.

Från 0,5 till 24,2 procent på 39 år

Föräldrapenning, uttagna dagar i miljoner och andel av dagarna som togs ut av män, i procent. Observera att att antalet uttagna dagar delvis beror på årskullarnas storlek. Källa: Försäkringskassan
 

1974:

  • 19,0
  • 0,5%
1984:
  • 29,7
  • 4,8%
1994:
  • 54,4
  • 10,8%
2004:
  • 42,3
  • 18,7%
2013:
  • 51,4
  • 24,2%

Föräldraförsäkringens förändringar under 40 år

1974. Moderskapsförsäkringen omvandlas till föräldraförsäkring, och även pappor får ta ut dagar. Försäkringen omfattar 180 dagar.

1975. Föräldraförsäkringen förlängs från sex till sju månader.

1978. Föräldraförsäkringen förlängs från sju till nio månader.

1980. Ersättningstiden förlängs med 90 dagar till 12 månader.

1986. Två »kontaktdagar« per år får användas för besök i skola och liknande.


1989. Föräldrapenning får tas ut i 450 dagar varav 90 »garantidagar« med lägre ersättning.



1995. Föräldrapenningen delas lika mellan föräldrarna när de har gemensam vårdnad. 30 dagar reserveras för vardera föräldern. Ersättningsnivån sänks från 90 till 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. De två kontaktdagarna slopas.
2001. Försäkringen förlängs med 30 dagar till 480 dagar. 60 dagar reserveras för vardera föräldern vid gemensam vårdnad.
2008. Jämställdhetsbonus införs, maximalt 3 000 kronor per månad.


2012. Föräldrar kan ta ut föräldrapenning samtidigt i 30 dagar under barnets första levnadsår, så kallade dubbeldagar.
2014. Tiden för när man kan ta ut föräldrapenning förlängs från 8 till 12 år.
 
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA