Bild: Getty Images

Så funkar turordningsreglerna

KORT OM: TURORDNING2021-03-30

Efter åtskilliga turer kom ett antal fackliga organisationer överens med arbetsgivarna om en förändring av turordningsreglerna vid uppsägning. Nu utreds en ny lagstiftning, men dagens ordning kommer att gälla ytterligare en tid.

  1. Reglerna gäller vid ”arbetsbrist”

    Arbetsbrist kan uppstå när personalstyrkan dras ned på grund av effektiviseringar och omorganisationer, men också när bristande ekonomiska resurser leder till nedskärningar. Arbetsgivaren kan dock inte välja fritt vilka som ska sägas upp – huvudregeln är att de med kortast anställningstid får gå först.

     
  2. Tillräcklig kompetens ett krav

    En förutsättning för att principen sist in–först ut ska gälla är att de som blir kvar har tillräckliga kvalifikationer för arbetsuppgifterna. För att kunna omplaceras till andra arbetsuppgifter ska det vara möjligt att lära sig dem på högst sex månader. Den som tackar nej till en skälig omplacering förlorar sin plats i turordningen.

     
  3. Kretsar bestämmer turordning

    När frågor om möjliga omplaceringar är utredda gör arbetsgivaren turordningslistor baserade på turordningskretsar. En krets omfattar normalt en ”driftsenhet”, exempelvis alla som arbetar på en viss ort. Arbetsgivare med högst tio anställda får undanta två nyckelpersoner från turordningen, oavsett hur många turordningskretsar det finns.

     
  4. Avtal kan ersätta lag

    Bestämmelser om turordning finns i lagen om anställningsskydd, las. Men fack och arbetsgivare kan både lokalt och centralt komma överens om avvikande principer. Enligt en rapport från Institutet för näringslivsforskning gör sex av tio företag med minst 50 anställda lokala avsteg från turordningen vid uppsägning på grund av arbetsbrist.

     
  5. Specialregler i staten

    I staten finns sedan länge ett centralt avtal om särregler vid uppsägningar – TurA-S, avtal om turordning för arbetstagare hos staten. Enligt avtalet grupperas personalen i kretsar utifrån ”i huvudsak jämförbara arbetsuppgifter”. Dessa kretsar kan vara mycket små, i vissa fall kan de bestå av en enda person.

     
  6. Kan prövas i domstol

    Arbetsgivaren måste alltid förhandla med facken om turordningskretsarna. I statliga myndigheter har det ofta lett till tvister, när facken ansett att kretsarna är för snäva eller riggade. Vid oenighet om kretsindelningen kan facket ta frågan till Arbetsdomstolen.

Avtalade regler har funnits sedan 1938  

Turordningsreglerna lagreglerades 1974. Motivet var att utvecklingen på arbetsmarknaden lett till att äldre personer och anställda med nedsatt arbetsförmåga fått ett mer utsatt läge. Men redan i Saltsjöbadsavtalet 1938 mellan LO och Svenska arbetsgivareföreningen, SAF, kom parterna överens om regler vid uppsägning på grund av arbetsbrist.

Statsanställda har en svagare företrädesrätt

Enligt lagen kan den som sagts upp på grund av arbetsbrist begära företräde vid nyanställningar hos arbetsgivaren i nio månader efter att anställningen upphört. Det kan dock finnas andra regler i kollektivavtal. I statliga myndigheter har företrädesrätten mindre praktisk betydelse, eftersom lediga tjänster enligt lagen om offentlig anställning måste tillsättas utifrån ”förtjänst och skicklighet”.

Fler undantag på gång

I januariavtalet mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centern och Liberalerna ingick en reform av lagen om anställningsskydd med ”tydligt utökade undantag” från turordningsreglerna. Efter förhandlingar har Svenskt Näringsliv, PTK, IF Metall och Kommunal träffat en överenskommelse som bland annat innebär att alla arbetsgivare oavsett storlek ska få undanta tre personer. Regeringen har aviserat att ett lagförslag baserat på överenskommelsen ska läggas fram under mandatperioden.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA