Växjö helt rätt plats för MUCF
Omlokaliseringen av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor till Växjö kommer snarare att leda till en förstärkning än till en utarmning av myndighetens kompetens, skriver professor Bengt Johannisson.
Den 18 december kunde Smålandsposten rapportera att Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, sviks av sin personal. Inför flytten till Växjö 2019 har en stor andel av medarbetarna redan lämnat myndigheten, vilket enligt många utarmar dess kompetens. MUCF, som bevakar frågor som rör civilsamhället – alltså engagerade människor i frivillig samverkan – befolkas själv av personal som hellre odlar egenintressen än samhällsintressen.
Varför är det nu på detta viset? Hur kan MUCFs personal rättfärdiga sin ovilja att flytta sina bopålar till Växjö? För det första genom att de fackliga organisationerna med viss rätt sätter sitt samhällsansvar inom parentes och stöder medlemmarnas krav på att förbli i orubbat bo. För det andra därför att MUCFs personal är fångad i storstadens livsform. Redan för över ett sekel sedan visade forskningen att människors egoism särskilt odlas i storstadsmiljöer. För det tredje därför att regeringen inte har bättre argument för utlokalisering av myndigheter som MUCF än att staten ska synas på många platser i Sverige. Det är inte ett övertygande motiv eftersom exempelvis länsstyrelse och skatteverk redan representerar staten i alla residensstäder.
Men det finns naturligtvis rationella motiv för en flytt av MUCF till just Växjö. För det första är Småland känt för sitt rika föreningsliv, som svetsar samman människor och samhälle. När det var aktuellt studerade jag tillsammans med Lena Olaison hur människor tog tag i det samhällskaos som stormen Gudrun orsakade. Där myndigheter stod handfallna ställde människor lokalt upp för varandra, både för grannar och för företag som hamnat i trångmål.
För det andra finns i just Växjö flera kända sociala företag som mobiliserat civilsamhället. SIP engagerar många volontärer och har inte minst visat hur ungdomar både kan stimulera varandra och konkret bidra till samhällsutvecklingen. Macken har varit en förebild för många andra sociala företag i Sverige.
För det tredje bedriver Linnéuniversitetet en omfattande forskning kring socialt företagande och samhällsentreprenörskap. Såväl professorer som Malin Tillmar och Saara Taalas som yngre forskare som Erik Rosell och Mathias Karlsson engagerar sig. När KK-stiftelsen för några år sedan nationellt anslog medel till forskning inom dessa områden gick hälften till forskare vid Linnéuniversitetet. Den forskningen belyser just hur handlingskraft kan utvecklas på gräsrotsnivå för att därefter sprida sig uppåt i samhället.
För det fjärde finns vid Linnéuniversitetet också en nationellt och internationellt etablerad forskning kring ungdomskultur med professor Mats Trondman och docent Anna Lund som välkända profiler.
Det finns alltså all anledning att tro att en omlokalisering av MUCF till Växjö snarare kommer att leda till en förstärkning än till en utarmning av myndighetens kompetens. I dagens rörliga omvärld går det inte att förlita sig på enbart den egna personalens insikter. Tvärtom finns den största kunskapskällan i myndighetens närmiljö. I Växjö är den källan både rik och lättillgänglig.
Bengt Johannisson, professor i entreprenörskap vid Linnéuniversitetet
Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.
