Stark kritik mot Kriminalvårdens personalutbildning
ST kräver ett krismöte om de missförhållanden som facket anser råder vid Kriminalvårdens personalutbildningscenter i Malmö. Många hoppar av kriminalvårdarutbildningen och andra underkänns på godtyckliga grunder, enligt ST-avdelningen.
Kriminalvården har internutbildning på flera platser i landet. Kursen är obligatorisk för att få fast anställning, pågår ett halvår och eleverna är anställda med full lön under tiden.
Nu slår ST inom Kriminalvården larm om situationen på personalutbildningscentret i Malmö och kräver ett möte med den högst ansvariga för myndighetens utbildningar, Kriminalvårdens utbildningschef Martin Klaar.
– Det är en tredjedel av kriminalvårdarna, åtta av tjugofem, som inte fullföljt utbildningen denna gång. Det är anmärkningsvärt i en myndighet som har så stora rekryteringsbehov som Kriminalvården har, säger Björn Andersson i STs avdelningsstyrelse.
Flera har hoppat av utbildningen av fri vilja, men tre kursdeltagare fick bara dagarna före kursavslutningen, eller till och med sista dagen, veta att de inte skulle få godkänt. Besluten har varit godtyckliga, anser ST.
– Det handlar inte om att folk sållas bort för att de gör formella fel, utan om utbildarens personliga tycke och smak, säger Björn Andersson.
ST-medlemmen Tony Jönsson fick veta på avslutningsdagen att han blivit underkänd. Han var tills nyligen timanställd på häktet i Malmö, och har en mångårig bakgrund som ordningsvakt och väktare.
– Jag hade väldigt goda omdömen från Malmöhäktet, som bad mig att söka till utbildningen, berättar han. Under utbildningen har jag klarat alla prov och fått jättebra omdömen från min fyra veckor långa praktik.
På slutet hade han dock en omtenta. Tiden för provet krockade med en anställningsintervju inom Kriminalvården som han hade bokat in. Skolan lovade att ändra provtiden, men i stället bokade man om hans anställningsintervju utan att meddela honom.
– Jag reagerade på det och sa att så här kan ni väl inte göra mot vuxna människor, berättar Tony Jönsson.
På avslutningsdagen sade personalutbildningscentrets rektor Lisbeth Fernlöf att han inte kunde ta emot kritik på ett bra sätt, och därför skulle få underkänt. Hon hänvisade tydligt till situationen vid omtentan, säger Tony Jönsson.
– Du kan ta din jacka och gå hem, sa hon. När jag kom in i klassrummet och berättade det blev många ledsna och kramade om mig. Men sedan kom en lärare och tog mig i armen och eskorterade mig ut, som om jag var kriminell. Det var fruktansvärt.
Tony Jönsson hade sagt upp sig från sitt arbete som ordningsvakt för att satsa på Kriminalvården, men nu får han inte ens gå in som timanställd, säger han.
– Min chef sa att han gärna ville ha mig kvar, men han kunde inte göra något.
Tony Jönssons öde är ett av flera exempel på vad ST-avdelningen anser vara godtyckliga beslut och mer eller mindre summariska utrensningar på utbildningen i Malmö.
Rektor Lisbeth Fernlöf avvisar bestämt kritiken om att underkännanden skulle ske godtyckligt.
– Vi gör en samlad bedömning, och det handlar aldrig om bara en enstaka händelse. Att det ibland blir sent besked beror på att examinationerna ligger sent i utbildningen.
Flera deltagare säger till Publikt att det är en spridd uppfattning att det är lågt i tak på utbildningscentret i Malmö. Lisbeth Fernlöf säger att hon är medveten om det.
– Ja, det är ofta något som kursdeltagarna fått höra innan de kommer hit. Det finns en rädsla. Men det vi framför är att man har rätt att föra fram sina åsikter och ska göra det.
Kriminalvården räknar med att varje grundutbildningsplats kostar 250 000 kronor. De åtta personer som hoppade av eller blev underkända på den senaste kursen i Malmö kostade alltså Kriminalvården två miljoner kronor.
– Det är naturligtvis inte bra, säger Lisbeth Fernlöf. Vi kanske behöver tänka mer på hur vi rekryterar till myndigheten.
Menar du att fel personer kommer in på utbildningen?
– Så kan det vara. Det bidrar till den situation vi befinner oss i.
I sin kritik lyfter ST-avdelningen också fram hur en annan kursdeltagare, Filip Friberg, behandlats. Han blev godkänd på utbildningen och tog semester direkt efteråt. När han kom hem väntade ett brev från hans chef på Fosieanstalten, som förklarade att anstalten inte kunde erbjuda honom fortsatt arbete.
– Det kom som en blixt från klar himmel, säger han. Tanken var att jag skulle få en fast tjänst efter utbildningen, och eftersom jag inte hade varit en enda dag på anstalten efter utbildningen kan det ju inte vara något fel jag gjort där.
Den enda förklaringen han kan se är att han på eget initiativ hade skrivit en kritisk utvärdering av utbildningen och skickat till utbildningschefen Lisbeth Fernlöf. I den nämner han också två kurskamrater som han anser blivit trakasserade och mobbade under sin praktik. Lisbeth Fernlöf hade skickat brevet vidare till anstalten.
Nyligen kallades Filip Friberg till möte på sin arbetsplats, där cheferna efter att ha lyssnat på honom förklarade att han får arbeta på prov under mars. Därefter tänker arbetsgivaren utvärdera om han är tillräckligt motiverad för arbetet.
– Jag hade min fackliga företrädare med mig, och han blev närmast chockad, säger Filip Friberg.
Publikt har utan framgång sökt Filip Fribergs chef.
Fotnot: Denna artikel är publicerad i Publikt nr 3-2017. När artikeln publicerades på webben, 2017-03-07, hade det möte som ST begärt hållits några dagar tidigare. Läs om mötet i den uppföljande artikeln.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
I skriften "Kriminalvårdens etiska kod" kan man läsa om att "Kriminalvården skall vara en öppen och tillgänglig myndighet".
Det hela var mycket illa skött!
Oliktänkande göre sig icke besvär.