Provanställning allt vanligare när myndigheter rekryterar
Arbetsgivaren avslutade Ted Nilssons provanställning utan att han fick veta orsaken. Inom Polisen fördubblades andelen civilanställda som rekryterades med provanställning förra året. Även på andra myndigheter blir det vanligare att nya medarbetare provanställs, visar Publikts granskning.
Strax innan årsskiftet lämnade ST-medlemmen Ted Nilsson förvånad och besviken ett möte med chefen. Han hade jobbat som civilanställd beslagshanterare på Polisen i Stockholm i två och en halv månad. Nu var provanställningen avbruten.
– Chefen ville inte gå in på varför. Det var kalla handen och inte en chans att jag ens fick ett hum om orsaken, säger han.
Det går inte att säga hur vanligt det är att arbetsgivare agerar som i Ted Nilssons fall. Publikt har begärt ut uppgifter från 22 myndigheter om de rekryteringar som gjorts de senaste fyra åren i form av provanställningar samt tillsvidareanställningar som inte föregåtts av provanställning. Granskningen visar att knappt var tionde provanställning har avbrutits innan den blev en tillsvidareanställning, men det framgår inte av uppgifterna i vilken utsträckning det är arbetsgivarna som avbrutit provanställningarna.
Det anmärkningsvärda med Ted Nilssons fall är att han har fått ett provanställningskontrakt två gånger och fått det upphävt lika många gånger – av samma myndighet.
För fyra år sedan hade han jobbat i tre veckor på en liknande tjänst inom Polisen när han blev inkallad på ett möte och strax därefter arbetsbefriad. Inte heller den gången fick han reda på varför, trots att han frågade flera gånger.
– De sade bara att de enligt lag inte har någon skyldighet att svara på det, säger Ted Nilsson.
Publikts granskning visar också att provanställning tillämpas allt oftare. I fjol användes anställningsformen vid fler än hälften av myndigheternas rekryteringar till fasta tjänster, jämfört med vid knappt var tredje 2013.
Inom Polisen fördubblades andelen civilanställda som rekryterades med provanställning mellan 2015 och 2016. Sannolikt beror det på att myndigheten anställde fler personer än tidigare år, enligt Karin Svenning, avdelningsordförande för ST inom Polisen.
– Det kan också betyda att man chansade lite mer i rekryteringen, hade bråttom och tog dem man fick tag i.
En annan orsak kan vara att de fackliga organisationerna inte har fått samma möjlighet att vara med i rekryteringsprocessen sedan omorganisationen, menar Karin Svenning.
– Vi blir mest informerade om att arbetsgivaren har för avsikt att anställa Kalle, Pelle och Stina och tillfrågade om vilka eventuella åsikter vi har om det, säger Karin Svenning.
Daniela Eriksson är biträdande HR-chef på Polisen. Hon känns inte vid den beskrivningen.
– Vi har framtagna bemanningsriktlinjer som vi har haft mbl-förhandlingar kring, så per definition är vi överens med parterna om att det är det sättet vi jobbar på, säger hon.
Att provanställningarna ökar inom Polisen finns det enligt Daniela Eriksson inte någon »dramatik« kring. Grundinställningen är, säger hon, att provanställning gäller om det anses nödvändigt.
Men STs Karin Svenning är kritisk mot hur provanställningarna används:
– Arbetsgivaren måste se över sina rekryteringsprocesser så att man anställer rätt person från början, säger hon.
Daniela Eriksson vill inte kommentera Ted Nilssons fall, men påpekar att den som har fått en provanställning avbruten för att hen inte är rätt för tjänsten »i teorin« kan bli provanställd på en annan typ av tjänst så länge personen inte har misskött sig.
– Om det är av sådana mer personliga skäl skulle jag avråda den som rekryterar från att rekrytera samma person igen, säger Daniela Eriksson.
Polisens användning av provanställningar ligger ungefär i nivå med genomsnittet på de granskade myndigheterna.
Bland dem som sticker ut finns Försäkringskassan, där nästan åtta av tio rekryteringar till fasta tjänster 2016 var provanställningar, jämfört med knappt fyra av tio under 2013. STs vice avdelningsordförande, Thomas Åding, är missnöjd.
– Sanslöst uruselt! Vi uppfattar att vi har haft samsyn med HR om att provanställningar endast ska användas när det verkligen finns något att pröva, och att det ska göras en individuell prövning i varje enskilt fall. Normen ska vara en tillsvidareanställning utan provanställning, säger han.
På Försäkringskassan avbröts också 2016 en något större andel av provanställningarna innan de övergick i tillsvidareanställningar, jämfört med tidigare år. En logisk konsekvens, menar Thomas Åding.
– Ju fler provanställningar som tillämpas desto lättare blir det för arbetsgivaren att ge upp i stället för att ge stöd och fortbildning, säger han.
Carl-Johan Schnell, chef för HR-stöd på Försäkringskassan, betonar att provanställning inte är ett »generellt verktyg« på myndigheten. Enligt honom ligger ökad personalomsättning och ett växande rekryteringsbehov bakom ökningen.
– Vi har svårare att hitta tillräckligt många kvalificerade sökande i förhållande till vad vi behöver, säger han.
Provanställning tillämpades vid åtta av tio rekryteringar förra året. Betyder inte det att provanställning är norm?
– Jag måste erkänna att jag inte var medveten om att den siffran var så hög, men jag vill inte sträcka mig så långt som till att det skulle vara en norm. Men vi har en utmaning i att få chefer att följa Försäkringskassans linje.
Vad gör ni för att minska andelen provanställningar?
– För ut budskapet kring vad som är Försäkringskassans linje. Vi kommer också att ha en diskussion med ST, eftersom de har väckt frågan internt. Vi har också fått ett uppdrag från regeringen om att sänka vår personalomsättning. Resultatet av det arbetet kommer att göra det enklare för oss, säger Carl-Johan Schnell.
Att provanställningarna ökar inom staten är inget som har uppmärksammats på central nivå inom ST, enligt förbundets ordförande Britta Lejon.
– Men det är klart att det är en otryggare tillvaro för den som anställs och inte riktigt kan landa på jobbet och känna att den hör dit de första sex månaderna. Arbetsgivarna måste vara medvetna om att det här betyder att allt fler sådana situationer skapas, säger Britta Lejon.
Ted Nilsson jobbar numera som väktare. Det enda han vill är att få reda på varför han inte fick ha jobbet kvar. Provanställning ser han i och för sig som en rimlig lösning på arbetsmarknaden.
– Att göra en bedömning initialt är en sak. Sedan kanske det framkommer andra saker efter anställningsintervjun. Den som anställer har ju ett ansvar gentemot sina chefer. Men lagen borde ändras så att man måste ange varför man avbryter. Det är respektlöst mot den som får gå annars, säger Ted Nilsson.
Uppgiften om antalet rekryteringar i tabellen avser enbart sådana tjänster som kan föregås av provanställning. Andelen provanställningar är den andel av dessa rekryteringar som föregåtts av provanställning.
Arbetsgivaren måste inte ange orsak
- Enligt lagen om anställningsskydd får arbetsgivaren inleda en tillsvidareanställning med en provanställning på sex månader.
- Arbetsgivaren får avbryta en provanställning utan att ange orsak. Facket och den anställde ska meddelas med två veckors varsel.
- Den anställde kan avsluta provanställningen när som helst, om det inte finns någon avtalad ömsesidig uppsägningstid.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
