Nu är arbetarlitteraturen här igen
För hundra år sedan slog reportaget En piga bland pigor ned som en bomb. Skildringen av en kvinnlig låglönearbetares vardag blev en bästsäljare. Nu möter beskrivningarna av arbete – i poesi, journalistik och skönlitteratur – en ny renässans.
I maj 1914 sökte den 23-åriga journalisten Ester Blenda Nordström, under falsk identitet, plats som piga på en gård i Sörmland. Efter en månad återvände hon till Stockholm och skrev om sina upplevelser i Svenska Dagbladet. Den journalistiska metoden var banbrytande. Så även ämnet: Ester Blenda Nordström skildrade ingående hur hennes vardag som kvinnlig låglönearbetare hade sett ut.
1910-talet markerar arbetarlitteraturens genombrott i Sverige. Det hängde ihop med arbetarrörelsens framväxt, säger Magnus Nilsson, professor i litteraturvetenskap vid Malmö högskola.
– Arbetarrörelsen fungerade som en plantskola för de författare som slog igenom i början av 1900-talet. Inom rörelsen fick de publiceringsmöjligheter och möjligheter att bilda sig. Samtidigt blev också realismen alltmer populär inom den borgerliga litteraturen, vilket innebar att arbetarlitteraturen, som var ganska realistiskt inriktad, passade in i de rådande smakidealen.
Sedan dess har arbetarlitteraturen många gånger blåst liv i debatten om klassfrågor och samhälleliga orättvisor. Wallraffande – att skildra vardagen genom att uppträda under falsk identitet – har blivit ett inarbetat begrepp, namngivet efter den tyske journalisten Günter Wallraff.
Den litterära strömning som i Sverige tydligast förknippats med arbete är 1920- och 1930-talets arbetarförfattare. Moa Martinson, Ivar Lo-Johansson och deras generationskamrater skrev med ett tydligt klassperspektiv, i avsikt att driva på sociala reformer.
På senare tid har den arbetarlitterära traditionen i Sverige fått ett nytt, stort uppsving.
– Dagens svenska arbetarlitteratur utgör ett slags klasspolitiskt avantgarde. Där formuleras en mycket mer intressant och radikal kritik av klassorättvisor än vad som är fallet inom arbetarrörelsen och vänsterorganisationerna, säger Magnus Nilsson.
Många författare växlar i dag mellan skrivande och andra uppdrag. I vissa fall ligger påhuggen till grund för texter som ingående beskriver arbetets vardag. Poeten Johan Jönson har i tegelstenar som Livdiktoch Efter arbetsschema skildrat sina inhopp på hamburgerrestauranger och boenden för utvecklingsstörda. Kristian Lundberg gjorde 2009 comeback på den litterära scenen med Yarden, där han detaljerat beskriver arbetet med att flytta runt bilar på en parkering i Malmö hamn.
Jenny Wrangborg debuterade 2010 med den storsäljande diktsamlingen Kallskänken, som till stor del bygger på författarens erfarenheter från restaurangbranschen.
– Jag vill använda skrivandet för att förändra, och då måste jag göra den verkligheten synlig. Det är en självpåtagen uppgift, men också ett fysiskt tvång. Jag pajade ryggen på jobbet. Fackligt arbete är ett sätt att förändra villkoren, att skriva ett annat, säger Jenny Wrangborg.
Hon är medlem i föreningen Arbetarskrivare, som är öppen för alla som skriver om arbete – eller om frånvaron av arbete.
– Modern arbetarlitteratur handlar mer och mer om osäkra anställningar och serviceyrken, det är en följd av hur arbetsmarknaden ser ut.
Ordfront förlag har plockat upp både Jenny Wrangborg och Kristian Lundberg och gett ut uppföljarna till deras framgångsrika arbetarskildringar, som kom på små förlag.
Förlagschefen Pelle Andersson säger att han ständigt är på jakt efter levande skildringar av arbetsplatser. Särskilt från de mest utsatta grupperna, vars röst inte hörs så ofta. Han tycker att det är ett problem att texter som utspelar sig i arbetarklassmiljö i första hand läses som politiska. Det gör att andra kvaliteter kommer i skymundan.
– Litteratur som skildrar arbetarklassyrken kallas politisk, tendentiös och förutsätts ha ett syfte. Det är en terminologi som andra klassiska romanformer, som den borgerliga familjeromanen eller kärleksromanen, inte belastas med.
Sett över de hundra år som har gått sedan Ester Blenda Nordström publicerade En piga bland pigor innebär nuet en av höjdpunkterna för den svenska arbetarlitteraturen, enligt Magnus Nilsson.
– Författare som Susanna Alakoski och Kristian Lundberg har ju nått enastående framgångar hos såväl läsarna som kritikerna, och mängden arbetarlitteratur som publiceras är imponerande. Dessutom präglas arbetarlitteraturen i dag av en enorm bredd och estetisk innovation.
Lästips i arbetarlitteraturens värld
- En piga bland pigor: Ester Blenda Nordströms banbrytande reportagebok återutgavs härom året av förlaget Bakhåll.
- Det arbetande folket: Antologi från föreningen Arbetarskrivare där bland andra Jenny Wrangborg medverkar.
- Ofärdsland: Nyutgiven reportage- och analysbok om det aktuella läget för arbetsmarknaden och välfärdssystemen, av Kent Werne.
