Jämnare könsfördelning ger färre sjukskrivningar
Den svenska arbetsmarknaden hör till de mest könsuppdelade i EU. I den statliga sektorn jobbar ungefär lika många kvinnor som män. Men enskilda arbetsplatser kan ändå vara i princip enkönade – något som varken är bra för hälsa eller ekonomi.
– På en arbetsmarknad som är starkt könssegregerad är det inte säkert att rätt person verkligen är på rätt plats. Om normer, traditioner och föreställningar om vad som är kvinno- respektive mansjobb styr våra yrkesval så är risken stor att resurserna fördelas fel, säger Åsa Löfström, docent i nationalekonomi vid Umeå universitet, som bland annat har forskat om den könsuppdelade arbetsmarknaden.
– Resurserna är inte optimalt fördelade om en kvinna som skulle bli en utmärkt ingenjör väljer sjuksköterskejobbet bara för att hon är kvinna – eller om en man väljer att bli grävmaskinist, fast han skulle ha passat bättre i äldreomsorgen. Det är både en privatekonomisk och en samhällsekonomisk fråga, säger Åsa Löfström.
Trots att arbetsmarknaden fortfarande är könssegregerad vill Åsa Löfström tona ned bilden av Sverige som mer uppdelat än andra länder.
– Det beror på att många av våra »kvinnojobb« inom exempelvis vård och omsorg helt enkelt inte finns på arbetsmarknaden i många länder – de sköts i hemmen av oavlönade kvinnor.
Under de senaste generationerna har arbetsmarknadens struktur i Sverige förändrats. Kvinnorna har tagit större plats i arbetslivet. Mansdominansen i många yrken har brutits, eftersom kvinnor valt yrken som tidigare ansetts typiskt manliga. För männens del har däremot lite hänt. Det är fortfarande få män som väljer ett traditionellt kvinnojobb och en orsak till det är de låga lönerna, förklarar Åsa Löfström.
På arbetsplatser som är starkt kvinno- eller mansdominerade riskerar de anställda att i högre grad drabbas av ohälsa och sjukskrivningar. Vad det beror på finns det däremot väldigt lite forskat om, berättar Annika Vänje. Hon är forskare i hälso- och systemvetenskap på Kungliga tekniska högskolan och har bland annat skrivit en rapport om arbetsmiljö och arbetsorganisation ur genusperspektiv på uppdrag av Arbetsmiljöverket.
– Eftersom det saknas arbetsmiljöforskning med genusperspektiv kan vi inte säga varför jämställda arbetsplatser är friskare, men tendensen är att det är så. En faktor är att det finns större öppenhet kring värderingar och strukturer på könsblandande arbetsplatser. Där blir inte heller betydelsen av kön lika stor. Det är inte lika tydligt hur du ska vara som kvinna eller man, och yrkesrollen blir inte lika tydligt könsmärkt.
Stressnivån, och i förlängningen hälsan, påverkas också av maktstrukturen på arbetsplatserna. I dag är män fortfarande oftast överordnade kvinnor.
– Det gör att kvinnor generellt får ett mer begränsat handlingsutrymme, och det påverkar stressnivån i arbetet, säger Annika Vänje.
