Debatt: Rätt att tillfälligt sänka kraven på behandlingsassistenter
Statens institutionsstyrelse, SiS, gör rätt när man tillfälligt sänker kompetenskraven för behandlingsassistenter, skriver två företrädare för ST inom SiS. Kritikerna ger uttryck för en syn på personalen som inte stämmer med verkligheten, anser de.
Statens institutionsstyrelse, SiS, får kritik från flera håll för beslutet att tillfälligt sänka kompetenskraven för behandlingsassistenter. Kritikerna menar att det försämrar vården och ökar risken för att SiS särskilda befogenheter används felaktigt. ST inom SiS anser att kritikerna ger uttryck för en syn på personalen som inte stämmer med verkligheten.
ST inom SiS företräder drygt 1 500 medarbetare, de flesta behandlingsassistenter. Vi vänder oss mot bilden av att personal som endast har gymnasieutbildning använder befogenheterna fel och därmed kränker de intagna. Vi anser att den absoluta majoriteten av behandlingsassistenter – oavsett utbildningsnivå – utför sitt arbete med god etik och ett gott bemötande. Som i all verksamhet begås ibland misstag och SiS måste naturligtvis göra allt för att förhindra det.
Vår principiella ståndpunkt är att SiS personal ska ha relevant utbildning, exempelvis som behandlingspedagog eller behandlingsassistent. Men avgörande för att klara det klientnära arbetet är personlig lämplighet. Utan det hjälper det inte hur många akademiska poäng du har. Det är just för att SiS vårdar unga med allvarliga psykosociala problem och vuxna med svåra missbruksproblem som personlig lämplighet är nödvändig. Du måste stå stadigt, inte låta dig provoceras av förolämpningar eller hot, ha ett stort tålamod och förmåga att resonera lugnt även i stökiga situationer. Det är ingenting man lär sig genom att studera, det har man med sig.
I det läge som SiS är nu, med extrem efterfrågan, kapacitetsökning och svårigheter att rekrytera anser vi att myndigheten, för att kunna fullgöra sitt uppdrag, inte har något annat val än att justera kompetenskraven. Konkurrensen om utbildad personal är stenhård, och andra aktörer kan erbjuda både högre lön och en arbetsmiljö som inte innebär stor risk att dagligen utsättas för hot och våld.
SiS valideringsprojekt visar att behandlingsassistenter utan formell utbildning har goda kunskaper på de områden som valideras, kunskaper de fått genom så kallat informellt lärande. De nya kompetenskraven ger institutionerna en möjlighet att anställa personal som gått som timvikarier i flera år och visat sig fungera utmärkt i det klientnära arbetet. Vi hoppas att institutionerna använder sig av den möjligheten.
Vi ser också gärna att Myndigheten för yrkeshögskolan omprövar sitt nej till SiS förslag om en yrkeshögskoleutbildning för behandlingsassistenter med inriktning mot tvångsvård. En sådan utbildning skulle förmodligen öka SiS möjligheter att rekrytera behandlingsassistenter med rätt kompetens.
I väntan på detta måste SiS satsa på kompetensutveckling för personalen, exempelvis genom fler internutbildningar om befogenheterna, konflikthanterings-metoder, lågaffektivt bemötande och motiverande samtal som förhållningssätt. SiS måste även ta arbetsmiljöfrågorna på allvar. Det är också nödvändigt att höja behandlingsassistenternas status, genom att se över lönenivåerna och skapa någon form att »karriärstege«. Bara på detta sätt kan SiS bli en attraktiv arbetsgivare.
ST inom SiS anser dessutom att regeringen måste höja myndighetens anslag. Att, som en politiker uttalat, ställa högre krav i regleringsbrevet, är inte att från politiskt håll ta problemet på allvar. Det behövs pengar för att SiS ska kunna vidta adekvata åtgärder, exempelvis höja lönenivån och fortsätta utbyggnaden.
Thord Jansson, ordförande, Fackförbundet ST inom SiS
Tobias Bjerman, vice ordförande, Fackförbundet ST inom SiS
Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.
