Bemannias chef hotar med stämning
Att interna diskussioner offentliggjorts har skadat Bemannia, anser koncernchefen Staffan Bruzelius. Han planerar att stämma PR-konsulten Paul Ronge, och kallar honom ”lite av en mediepajas”. Paul Ronge kontrar med att Bemannia är oseriöst och att han inte vill delta i en någon pajkastning.
Bemannias koncernchef Staffan Bruzelius är upprörd över att PR-konsulten Paul Ronge lämnat uppgifter till tingsrätten som aldrig varit avsedda för offentligheten.
– Vi ville inte tända eld på brasan, vi ville släcka den, säger han.
Som Publikt avslöjat beskriver kommunikationsplanen, som PR-konsulten Paul Ronge lämnat in till tingsrätten, hur företaget ska svärta ned Unionen genom att få medier att skriva negativa artiklar om fackförbundet.
Paul Ronge har stämt Bemannia eftersom han inte fått betalt för sin faktura. Men Staffan Bruzelius vill inte betala för kommunikationsplanen och säger att han aldrig beställt den.
– Vi diskuterade olika scenarier, vi hade inte beslutat något. Att skicka ut det här är som att skicka ut anteckningar. Om det är någon som skrivit något så är det vår pressekreterare.
Men Paul Ronge är bestämd: Bemannia har beställt kommunikationsplanen och att den utgår från företagets uppgifter och önskemål.
– Vi har suttit på två möten och diskuterat detta. Jag har två vittnen som kan intyga att det var så. Staffan Bruzelius är en oseriös person. Bemannia är ett totalt oseriöst företag.
Staffan Bruzelius säger sig vara mycket missnöjd med PR-konsultens arbete.
– Jag tycker Paul Ronge är lite av en mediepajas. Vi fick inte alls den hjälp vi behövde, säger han.
Han förklarar att han anlitat Paul Ronge för medierådgivning efter en jobbig tid med långdragna förhandlingar med Unionen och mycket negativ publicitet.
Enligt Staffan Bruzelius var syftet att förbättra relationerna med medierna och med Unionen. Men att samarbeta med Paul Ronge är som att ”leka med en handgranat”, anser han.
– Nu framställs det som om vi vill skapa en medievåg mot Unionen. Det är larvigt. Vi har inte de resurserna över huvud taget.
Staffan Bruzelius förbereder nu en stämning mot Paul Ronge.
– Det har redan skadat oss att det här kommit ut. Paul Ronge visste att våra interna diskussioner inte var avsedda för offentligheten.
Enligt Staffan Bruzelius finns fem vittnen som kan intyga att Paul Ronge kände till att han var bunden av tystnadsplikt.
Men Paul Ronge säger att han inte har kommit överens om någon sekretess med Bemannia:
– Det här är jättetrist. Jag har alltid varit obrottsligt lojal mot mina kunder. Staffan Bruzelius kan så gärna få stämma mig. Jag ser honom som en kund som åkt taxi och springer ifrån notan.
Han vill inte diskutera detaljerna i kommunikationsplanen, men förklarar att han inte alltid kan kolla de uppgifter han får från uppdragsgivarna, utan att samarbetet bygger på förtroende.
Han säger också att det inte varit hans avsikt att smutskasta facket. Att Unionens vice ordförande Peter Hellberg tycker att hans mediestrategi verkar vara inspirerad av amerikansk ”union busting” vill han inte kommentera.
– Folk får kalla mig vad de vill, säger han.
Detsamma gäller Staffan Bruzelius omdömen.
– Jag tänker inte ge mig in i någon pajkastning, säger Paul Ronge.
Men när han får Staffan Bruzelius kommentar ”vi ville inte tända eld på brasan, vi ville släcka den”, uppläst för sig ilsknar han till:
– Det där är en direkt lögn. Jag har aldrig träffat en så konfliktbenägen människa som Staffan Bruzelius i hela mitt liv. Han gör sig ovän med alla överallt.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
