10 000 statliga jobb kan omlokaliseras
10 000 statliga jobb flyttas från Stockholm till glesbygden, en ny statlig serviceorganisation bildas och på orter som saknar högre utbildning inrättas särskilda utbildningscentra. Det är några av förslagen i det slutbetänkande som Landsbygdskommittén i dag överlämnat till regeringen.
– Det är en historisk dag. Den viktigaste orsaken till att jag tillsatte den här utredningen är att det saknas en sammanhållen landsbygdspolitik, sade landsbygdsminister Sven-Erik Bucht, S, på dagens presskonferens.
Den parlamentariska landsbygdskommittén presenterar 75 förslag på en rad olika områden. När det gäller statlig verksamhet konstaterar kommittén att antalet statliga arbetsplatser har minskat mest i de minsta tätorterna med en befolkning upp till 10 000 invånare. Totalt har det försvunnit 133 statliga arbetsställen på dessa orter under perioden 2008 till 2014.
– Vi rekommenderar regeringen att under en fem till sjuårsperiod omlokalisera 10 000 statliga jobb från Stockholmsområdet, sade Landsbygdskommitténs ordförande Johan Persson, S, på presskonferensen.
Han hänvisade till att man i Danmark tagit beslut om att tio procent av de statliga jobben i Köpenhamnsområdet ska omlokaliseras till fyrtio olika orter - inte bara universitetsstäder utan även mindre orter.
– Det är en inriktning som vi också har, sade han.
I betänkandet lyfter man fram 23 glesbygdskommuner, främst i Norrlands inland, som har särskilt stora utmaningar. Men kommittén konstaterar samtidigt att jobb behövs i fler landsbygdskommuner.
Kommittén pekar inte ut några särskilda myndigheter utan konstaterar att jobb kan skapas både genom omlokalisering av statliga myndigheter, utbyggnad av lokal statlig verksamhet och att nya myndigheter förläggs till landsbygdskommuner.
– I många delar av landet finns en känsla av att staten drar sig tillbaka. Jag vet hur det känns när staten lägger ned kontoren och drar tillbaka jobben från en mindre kommun. Om vi fortsätter så här blir Sverige ett tudelat Sverige, sade Sven-Erik Bucht.
Kommittén uppmanar regeringen att öka tillgängligheten till högre utbildning i kommuner utan lärosäte. Därför bör det inrättas särskilda utbildningscentra som erbjuder högskoleutbildning i samverkan med kommunerna. Det ska finansieras genom ett årligt statsbidrag, föreslår kommittén.
När det gäller statens service från Skatteverket, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten anser kommittén att nuvarande lokalkontor bör ingå i en ny statlig serviceorganisation med minst ett kontor i varje så kallad funktions- och arbetsmarknadsregion. Om möjligt bör även Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och Polisen samlokaliseras med den nya organisationen.
Serviceorganisationen ska enligt förslaget antingen samlas i en ny servicemyndighet eller så ska uppgifterna föras över till Statens servicecenter.
Kommittén påpekar att Vimmerby, Vansbro, Storuman, Överkalix, Torsby, Kramfors, Arjeplog, Jokkmokk, Malung-Sälen och Åsele är orter som i dag saknar lokala kontor.
Enligt Landsbygdskommittén har Arbetsförmedlingen fram till slutet av november 2016 tagit beslut om nedläggning av 65 kontor. Kommittén föreslår att de planerade nedläggningarna stoppas tills konsekvenserna utretts.
Andra förslag som påverkar staten eller statliga bolag är att insatstiderna för polisen ska kortas och siffersättas enligt norsk modell. Det kommer öka närvaron av poliser lokalt, menade Johan Persson. Dessutom föreslår Landsbygdskommittén att regeringen stoppar planerna på att försämra postservicen, enligt det förslag som nu ligger.
Samtliga riksdagspartier står bakom förslaget, med undantag för en reservation av Liberalerna som ifrågasätter behovet av att inrätta en statlig serviceorganisation.
På presskonferensen förklarade Sven-Erik Bucht att han vill ha en bred remissomgång och sade att en proposition kan bli aktuell 2018, men att några av förslagen kan komma att genomföras redan i år.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
